salamässan 2003, 6 år sensåhär länge har jag inte varit uppe på ett tag, låter deprimerande jag vet. jobba och slita vecka in och vecka ut, snart börjar bokrean också. kan bli mycket övertid. måste passa på och gratta mor som fyller idag, ett år närmare pension. och jag som bara inlett början av mitt långa arbetsliv. norge flytten närmare sig, hinner knappt känna efter hur det känns. snart är man väl bara poff pang där och har hela sitt liv med sig i en väska. blandade känslor.
har ägnat min tid lite åt att drömma mig bort bland gamla kort. gympatiden. vad ska man säga, det går liksom inte att förklara. det går inte att sätta ord på det. alldeles för stort. det räcker med att säga att det är saknat. om man skulle försöka på sig en rondat flickis sträckt salto nu skulle man väl bryta nacken innan man ens hann komma till slaton. hm det är konstigt hur allt kan sluta.
hoffmaestro is the bomb.
Carpe diem
But what about the tomorrow
I don´t really wanna know
About all the cares and the sorrow
Though life is ruff and the road is tuff
You can seize the day
Carpe diem
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar